Var nyss ute och gick, knarrsnö och stjärnklart. Och då kom jag ihåg…

När jag var liten och var ute själv på stjärnklara kvällar så fick jag en så underlig känsla ibland. Jag kunde stå där och titta på stjärnorna och plötligt kunde det kännas som att jag bara skulle trilla av jorden och åka iväg. Och ingen skulle veta var jag tagit vägen.

Nu är jag vuxen och vet ju att det inte kan hända, men känslan dök upp som en liten blinkning i minnet.